Hej, jag har inte skrivit på ett tag. Fotbollen har tagit en del tid. Men jag har även gjort annat.
Har exempelvis läst en riktigt mustig roman. Monika Fagerholms "Den amerikanska flickan".
En fantastisk, fantasifull skröna som spretar ordentlig i kronologin..detta sagt som beröm man fick verkligen ha huvudet på skaft för att hänga med i turerna kring alla dessa människor som befolkar TRAKTEN..med träskdrottningen som bor i huset i den dyigare delen av skogen i centum. Allt speglat mot mysteriet med den amerikanska flickans död i träsket...ung bråd död, svek, lögner, bedrägerier och brustna förhoppningar och musik....är detta verklighet eller bara en iscensatt lek av Sandra och Doris, två flickor i de yngre tonåren.....Språket är som musik skriven som den är på finlandssvensk dialekt..med en ton av gamla schlagertexter....
"Man blir inte förälskad i någon människas goda eller dåliga sidor, eller ens i om en människa är sympatisk. Man blir förälskad i någon som väcker något i en till liv"
Inget Herrman "Den amerikanska flickan"Mycket av det man läser är så lättsmält och skrivet utifrån en standardmall när det gäller form så för mig känns det underbart att ibland få sätta tänderna i något som sätter igång hjärnan och som finns kvar i en även efteråt...Det gör ju inte saken sämre att det finns en del 2 "Slutet på glitterscenen" som jag omedelbart måste införskaffa.
Man tror ofta att när man läser en roman så ska man förstå det man läser. Det här är inte den typen av bok utan mera en sällsam upplevelse. Precis som livet också är. Som det står i boken...."efter början kom slutet mycket fort".
Ha det/Vinön
